Känsla.

De känns som om jag har glömt nåt.

Fingrar på tangentbordet.

Kollar bland papprena.

Snabb blick på almenackan.

Nej. Inget. Men vad är det som gnager i mig då, får mig att bita sönder nagelbanden?

Har känt så här i en vecka nu. Bieffekt av pencillin...

Fan!

Jag vet inte! Jobbig jäkla känsla. Vilken sekund som helst kommer jag att komma på det och fasan kommer sprida sig från huvudet till bröstet och "schvuuup" så sugs hjärtat ner i skorna.

När. Som. Helst. Nu...

Underbart...

...är att diska med Björn Afzelius vrålandes i öronen och sen vända sig om och se en nakenfisig liten Arvid som läser böcker på vardagsrumsmattan.