Fy i helvete!

Har förvisat den fetaste spindel jag sett ut på balkongen inatt. DEN VA GIGANTISK! Så han fick flytta ut. Men sen fick jag jättedåligt samvete för de va ju kallt ute, hade ju kunnat släppa ut honom i trappuppgången...men fet-spindeln hittade nog en väg in hit igen ändå, så han kan hämnas.
Nu helt plötsligt blev det lite läskigt i fötterna, känns som om fet-sindeln kommer komma tillbaka med alla sina megaspindelkompisar och hämnas...när jag sover...

Nystädat!

Nystädat, nytvättat, snart nyduschat och ny...ja, va blir de för ny här då? Ny...?
Ja nystädat är de iallafall och de är skönt. Då kan man liksom koppla av. Ska ner till K-gallerian som dom så fint döpt om k-center till, men vetefasen om jag inte kommer kalla det för k-center ändå. Blir liksom fel annars! Fast nu när jag tänker på det så ska jag nog till stan istället. Ja jo de får nog bli stan. Köpa ett par till byxor så jag kan lägga undan mina HM-mamma-brallor. Ja jag har använt mammabyxor ett tag. Hade inga andra och dom såg ändå ut som jättelåga fjortisbrallor så de fick omvandlas till en annan sorts mammabyxor.


Matad!
Nymatad. Ska göra lunch till Arri. Så nymatad får de bli.
Nystädat, nytvättat, snart nyduschad och nymatad!

Förkylda.

Arri och jag är förkylda. Knatar runt i lägenheten som en zombie medan Arvid inte ens verkar påverkad, och han har ändå feber. Tänk att kunna vara så pigg när man är sjuk.

HAN KRYPER!!!

Min lille älskling är snabb, särskilt när det gäller att åla sig mot till exempel blomkrukan på golvet, eller telefonen!

Höst.

Idag är det höst på riktigt. Det är skönt. Men ändock är det nåt som gnager i mig, kan liksom inte sitta still och tänka...
Nåt känns jobbigt...undra bara vad?

Astrid rockar!

Lyssnar på skivan, Astrid Lindgrens favoriter. DEN-ÄR-GRYM!!! Nya favvoskivan för mig och Slarv. Skriver igentligen bara det här inlägget för att jag drar mig för att behöva städa vårt bombnedslag..förlåt, vår lägenhet. Men ne nu får jag nog faktiskt göra det!

Vaccin.

Jag är så förbannat trött på detta EVIGA tjöt om svininfluensavaccinet. Ett vaccin är inte bara till för att skydda individen utan även samhället. Vaccinerar man sig skyddar man inte bara sig själv utan även dom som omger en.
Jag är övertygad om att svininfluensan inte är ett sådan stort hot igentligen, jag är mycket mer, BETYDLIGT mycket mer rädd för resistenta bakterier, men frågan är om vi är villiga att chansa!?
Att skita i att ens överväga vaccin är inte bara egoistiskt utan även dumt, sätt i stället press på våra sjukhus och tillverkarna av vaccinet, ställ krav, fråga vad som är i vaccinet.
Och sen om det skulle visa sig att vaccinet inte håller måttet så skippa den men för GUDS SKULL, skippa den inte för att du inte "känner" för det, eller för att du läst i tidningarna att det kan vara farligt, eller att du rent av skiter i det. Prata med din läkare, och fråga runt, vad är fördelarna med att vaccinera sig och vad är nackdelarna. Ett vaccin är inte bara till för att skydda individen utan även samhället. Vaccinerar man sig skyddar man inte bara sig själv utan även dom som omger en.
Och spring för helsike inte till sjukhuset för varenda lite förkylning du får och hoppas på att få antibiotika, vissa saker kan faktiskt lösa sig själv. Det är den här antibiotikahetsen som gjort att vi nu står vid ett väldigt obehagligt vägskäl där resistenta bakterier står som ett hot.
Ja de var väl allt tror jag...skönt att få avreagera sig lite. Nu ska jag göra en kopp te till mig själv, och lägga mig i soffan och försöka vila bort min förkylning. Tack och hej!

Ajm otta her!

Nu åker jag till landet. Tar P-A-U-S och skogsvandrar! Så hörs efter helgen...

Men vaf.

Nu fick jag en stöt av vår mixer...IGEN! Ja det har hänt innan, det har hänt innan och det gör ont. Jag förstår inte varför den vill göra så mot mig...

Detta är ett sätt att tillbringa sin mammaledighet!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5769915.ab
En kvinna i England tyckte hon tjänade för lite på sin mammaledighet, vad göra, vad göra?
JO...då prostituerar hon sig!
Brrra där!

Lite bilder.

Jaha då var det torsdag och Arri ska till läkaren för en runtinkoll på BVC. Ska bli jättespännande att se hur mycket han ökat i vikt. Tar nog en promenad ner i det fina vädret...lite motion är alltid nyttigt.


Arvid precis efter frullen i jamas mysandes på golvet med alla småpryttliga pillsaker.


Här är den stackars plantan Arvid massakerar nu när han bemästrat gåstolen och kan ta sig dit han vill. Jättebra!


Sötgöte i gul vråål!
Han har min gamla overall, passar perfekt att ha i vagnen nu när det börjar bli lite kallare. Sen att han är rackarns söt i den är bara bonus.


Och här har vi det finfina märket jag tyckte min kropp saknade och därför hällde lite kokande vatten på mig.

Brrrrrraaa!

Grattis mej själv!

Har lyckats bränna mig på magen! Gör svinjäkla-skit-jätte-#*%?¤-ONT! Suck...
Jag fattar inte hur klantig man kan va, å de är ju inte så att de händer saker lite då och då utan HELA TIDEN!!! Skar mig typ en halv centimeter ner i fingret för några veckor sen, höll på att trilla i badkaret, snubblar en sisådär en gång om dagen (MITT PÅ GOLVET!!! Hur man nu snubblar mitt på ett golv utan nåt märkbart att snubbla på!) och nu har jag brännt min mage... Tror de kan va nåt som drabbar vissa i Signell-släktet, för min bror är likadan. Ne nu ska jag nog ta och lägga om min mage och sen börja städa. Så får vi se när olyckan hälsar på igen!

Å herregud!

De va precis så pinsamt som jag väntat mig. Idol asså! Herregud, dumma jä*lar! Hur kan vissa med? De är som "Ensam mamma söker", "Bonde söker fru", ja alla sånna realityserier. Dom är på ett sätt underbara och på ett sätt riktigt vidriga. Ligger i en liten "å så pinsamt-hög" på golvet och ålar och kvider...de är självplågeri på hög nivå!

Idol!

Idag kommer IDOL!!! Hipp hurra! Fast kollar bara på uttagningarna...

Mitt liv är en musikal.

Tycker att tystnad är rätt obehagligt, jobbigt. Man skulle nästan kunna kalla det en rädsla för tystnad.
När jag var liten så kunde jag inte somna om det var helt tyst, nåt var tvunget att låta. Bäst var det när mamma pysslade med något i köket, skrammel, stök och kanske en radio, då somnade man gott. Sen började jag lyssna på band när jag skulle sova. Kunde hela "Prostens barnbarn"-bandet utantill, sen lärde jag mig hela "Kalabalik hos morfar prosten"-bandet. Och så har det fortsatt.
Så jag och Arri spenderar våra dagar med ljud, musik, radion, allt, allt som låter. Fast här blir det som tur va aldrig riktigt tyst, man hör alltid nån granne eller nån utanför. Det är ganska skönt, lite som musik...
Jag gillar musik, de är lite som att andas...de behövs liksom. Andas bör man, annars dör man...
De är så känsloladdat med musik, allt kan sägas med några få ackord. De är vackert.
Ett tag såg jag inte hur jag skulle överleva om jag inte blev musiker, jag såg ingen annan framtid. Det var allt och det enda för mig. Men då var jag så ung och kunde inte se att det fanns grejer som var större än musiken. Nu är musik en del av allt som är stort i mitt liv. Klas tycker jag sjunger allt, saker jag ska säga kommer lätt ut som en sång. Hör alltid små ledmotiv i huvudet på mig själv. Jag har nog musikalisk tourettes. Mitt liv är en musikal.

Idag kommer Klas hem.

Skulle kommit hem igår men så blev de idag istället så nu sitter vi här och väntar...och väntar...och väntar...och väntar...och väntar!

Vad-har-hänt???

Va fasen har hänt!? Känner mig som en hormonell katastrof ända sen Arvid föddes. Jag gråter åt allt. Fina bilder på Arvid, reklam, när jag kollar på Slarv ibland, program på tv, filmer, musik, artiklar, bloggar, radioinslag...ALLT! Dom pratar om tredagars-bluesen när man fött barn men de här e ju löjligt. Dom säger inte på föräldragruppen att man blir som en skör liten porslinsvas lääänge efteråt.
Jag satt och blev tårig när jag kollade på "so you think you can dance" på femman (Vem fan gråter åt de?) och då ska vi inte ens prata om hur jag är när jag kollar på sorgliga filmer. Herregud! Att sätta mig framför Lejonkungen nu, vore som att be om ett sammanbrott.
Nä nu ska jag fortsätta kolla på "so you think you can dance" och gråta lite åt dom fina danserna!

Arvid SLARVID!

Arri sitter och leker på golvet. Har hängslen som inte riktigt tjänar sitt syfte för dom trillar bara ner hela tiden.







Och sitta kan han store grabben. Och nu är det snart bara fyra månader kvar tills han ska börja på dagis...fick lappen om de hem idag, de är så snart!


Somnat gott i sin säng efter en lång dag. Sover nio till nio eller åtta till åtta beroende på när vi lägger honom. Han får sin välling, sen lägger jag honom i sängen och sjunger lite en stund och sen lämnar man honom ensam så sover han på en tio-tjugo minuter. De är nästan så jag inte vågar skriva om hur duktig han är för att inte jinxa de...

Snor och äpplen.

Arvid sitter på golvet och leker. På allt han leker med är det snor, på Arvid är det snor och på golvet är det snor. Jag får ungerfär var femte minut gå och snyta Arvid. Att bli snyten(?) är det värsta han vet, han vrålar och blir jättearg. Skulle nån snyta mig när jag var förkyld skulle jag bli tacksam inte arg...men de kanske bara är jag.
Dagens frukost blev äpple. Svenska äpplen. De var det ända vi hade hemma...

Igår luktade det höst!

Igår luktade det höst för första gången. Skönt!
Hoppas att det håller sig till höst nu och inte är det där jobbiga halvt sommar / halvt höst. Vet aldrig vad jag ska ha på när de är så, varmt, kallt, kallt, varmt, varmt, varmt, kallt, varmt, kallt!
Ne nu får de va höst och kallt.

Kollar precis på en dokumentär om skräck på ettan.
Skräckministeriet heter den. Läskig! Inte de man kanske ska kolla på om man är ensam hemma och sjukligt mörkrädd.
Så de blir väl att hetsspringa i sängs idag!

Ne ledsen de blir inget (bra) inlägg ikväll.

Har bloggtorka.


Kommer inte på nåt att skriva...

Såååå...jah! Ses då...
Hej då...sålänge!

Tu..di..loo!

Va i helv...

NU har jämställdhetsdebatten gått FÖR långt!

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5728095.ab

Ge dig för fan!

En brun vägg, ett stökigt rum och en gaderob.

En brun vägg, ett stökigt rum och en gaderob. Så långt ifrån mig sussar A i sin säng.
För långt säger jag!

Din mes säger min mor!

Te och reflektion.

När dagen lider mot sitt slut, då Lille A somnat, då tar jag mig tid att över en kopp te reflektera över de stora frågorna här i livet. Dom frågor som man nog aldrig riktigt kommer finna ett svar på...


Varför kräks alltid småbarn sekunden efter att dom fått på sig nya kläder?

Varför är det så omöjligt att få en bebis att somna om, även om dom bara sovit en mikrosekund innan?

Varför bajsar dom alltid fyra gånger på raken när man inte har några blöjor kvar?

Och hur, HUR får man effektivast bort bebismatfläckar?


Svar kommer nog aldrig någon att finna men det får en verkligen att reflektera.

Det är djupt...

...och stort.