måndag 16 augusti 2010

Vaken i natt av en förbannat pipande.

Inatt vaknade jag av att det piper, skithögt.

Piiiiip!

Var trettionde sekund piper det. Lite sömndrucken så puffar jag till Klas och väser; "Klas de piper!"
Klas flyger upp, stridsredo, han gör det nämligen om man väcker honom mitt i natten och säger nåt, vadsomhelst.
Hursom flyger han upp och kutar ut till vardagsrummet där han blir stående i en minut medan han försöker lokalisera pipandet.
Brandvarnaren.

Den "extra" brandvarnaren som vi av nån anledning satt upp mellan köket och vardagsrummet. Den slits ner av Klas med ren handstyrka och han börjar operera bort batterierna.

PIIIIIP!
Det GÅR inte!

PIIIIIP!
Varför går det inte? Vad håller han på med? "Klas TA UT batterierna!" Får ett argt väsande tillbaka; "Va tror du jag håller på med?"

PIIIIIIIIIIIP!
Vem, vem har tillverkat denna skitbrandvarnare? Varför finns den hemma hos oss och varför varför börjar den pipa klockan halv ett på natten?

PIIIIIIIIIIIIIIIP!
Menvaf....piper den bara högre och högre? "Kasta ut den genom fönstret!" Här trodde Klas jag försökte skoja till det, men de gjorde jag inte. Jag tyckte verkligen vi skulle göra det, det eller stampa väldigt hårt på den!

PIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIP!
"Klas! Kom hit med den!" (Att det ska krävas en kvinna!)

PIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIP!
Meh..vafasen? Varför sitter batterierna inklistrade i brandvarnarhelvetet?
...
"Klas, ge mig en KNIV!"
Klas kommer springande med ett hårspänne!
?!
Pillar iallfall ur batterierna med hårspännet(?), pillar ut alla tre batterierna, även om Klas menar på att det bara behövs pillas ut ett!

PIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIP!
Men förhelvete, nu börjar jag fundera på hur man bäst kan förgöra denna dödsmaskin, men inser efter en liten stund att de nog bara va sista dödsskriet.

Denna brandvarnaren kommer nog aldrig aldrig sättas upp igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar